Dina rättigheter i vården

Vissa av dina rättigheter i vården är reglerade i lag, exempelvis abortlagstiftning, smittskyddslagstiftning, valfrihet och din rätt att se din journal, samt rätten till att få en stödperson om du omhändertas inom den psykiatriska tvångsvården. Samtidigt finns hälso- och sjukvårdens skyldigheter mot dig, som är styrda av särskilda bestämmelser från Socialstyrelsen eller beslut som fattats i Stockhoms läns landsting. Tillsammans styr dessa lagar och bestämmelser din rätt som patient.

Rättigheter och skyldigheter

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och fler andra lagtexter finns för att se till att befolkningen i Sverige får en god och säker vård, på lika villkor. Vissa beslut inom hälso- och sjukvården kan du överklaga hos förvaltningsrätten och i vissa fall kan du även ställa krav på skadestånd, till exempel om någon obehörig fått läsa din patientjournal, ekonomisk ersättning vid vårdskada (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) eller skada som beror på läkemedel (Läkemedelsförsäkringen).
Som patient kan du få ersättning vid sent inställd operation (1 500 kronor) eller din patientavgift åter om du fått vänta mer än 30 minuter vid ett planerat besök.
Å andra sidan kräver hälso- och sjukvården att patienten lämnar återbud i god tid ifall du inte kan komma.

Är du missnöjd med din vård finns det olika sätt att föra fram dina synpunkter. Läs mer under Om du inte är nöjd länge ner i artikeln.

Vårdskyldighet

Landstingets hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att ge dig vård även om du av olika skäl inte kan betala när du gör ditt besök. Då skickas istället ett betalningskrav ut i efterhand. Om du inte kan betala själv för din vård, kan du få hjälp av socialtjänsten där du bor.

Inför ett möte med vården

Det är viktigt att du som patient eller närstående känner till vilka regler som gäller. Här följer några exempel som är till för att ytterligare stärka din ställning i vården:

Din rätt att välja

Läkaren, sjuksköterskan, sjukgymnasten med flera, är skyldiga att förklara varför de anser att en viss behandling är nödvändig. De måste också förklara konsekvensarna av behandligen och vilka följderna blir av utebliven behandling. Finns det olika behandlingsalternativ ska du informeras om detta. Du har då möjlighet att välja behandlingsform, inom rimliga gränser. Du har också rätt att få information om var du kan vända dig för att få en viss operation eller behandling.

Du har även, i de flesta fall, rätt att välja vårdgivare i Stockholms län.

Dina önskemål

Du har möjlighet att komma med egna förslag. Hälso- och sjukvårdpersonalen ska försöka tillgodose dina önskemål så gott det går och respektera dina och dina närståendes åsikter och erfarenheter. Däremot får vårdpersonal inte ge en behandling som går emot vetenskap och beprövad erfarenhet. Även om du har önskemål om en viss behandling, är det ändå vårdpersonalen som avgör om den är medicinskt motiverad med hänsyn till den sjukdom du lider av. Vårdpersonalen ska också avgöra om kostnaden är rimlig i förhållande till den effekt som behandlingen kan väntas ge.

Information till dig

Du har rätt att få information om ditt hälsotillstånd och om vilka metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Du ska få informationen på ett sådant sätt att du förstår vad den innebär. Om du har behov av språktolk eller tolk för döva och hörselskadade så har du rätt till det.

Informationen om ditt hälsotillstånd ska inte bara vara allmän, den ska utgå från din situation, ditt behov av vård och dina förutsättningar. Den information du får ska även antecknas i din journal.

Om informationen inte kan lämnas till dig på grund av din sjukdom, ska den ges till en anhörig eller närstående, alternativt till den ansvariga vård- och omsorgspersonalen. Vårdpersonalen ansvarar för att informationen lämnas till rätt person och detta ska dokumenteras i din journal.

Din rätt till second opinion (en andra bedömning)

Second opinion innebär att du i vissa fall har rätt till ytterligare en medicinsk bedömning av en specialist. Det kan gälla om du står inför svåra medicinska ställningstaganden och om:

• du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom
• den medicinska behandlingen kan innebära särskilda risker för dig
• ditt val har särskilt stor betydelse för din framtida livskvalitet och
• det inte står helt klart vilken behandling som är lämpligast just i ditt fall.

Barns rätt

Enligt lag (Föräldrabalken) har vårdnadshavaren både rättighet och skyldighet att besluta i frågor som rör barnet. Information om barnets sjukdom och behandling ska därför ges till föräldrar eller vårdnadshavare.

Även barnet har rätt att få information om sin hälso- och sjukvård. Den ska då ges på ett anpassat sätt utifrån ålder och mognad.

Barn kan i vissa fall bedömas vara fullt kapabla att fatta egna beslut om sin vård, till exempel att ge sitt samtycke till en behandling.

Barn har också rätt enligt lag till särskilt stöd om deras föräldrar är sjuka.

Din rätt att säga nej

Du avgör själv om du vill ha vård eller inte. Du kan avbryta en pågående behandling eller säga nej till undersökningar eller mediciner som du inte vill ta.

Det kan finnas tillfällen då du inte får eller klarar av att ta det beslutet själv. Inom den psykiatriska vården finns begränsningar om du till exempel vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Om du vårdas enligt Smittskyddslagen har du också begränsade möjligheter att säga nej till behandling eller andra krav som ställs på dig av hälso- och sjukvården.

Enligt lagstiftning om biobanker måste du godkänna att prover du lämnar får sparas. Annars ska de förstöras.

Ibland kan vårdpersonal under utbildning närvara vid till exempel undersökningar av patienter. Det är för att de ska få ytterligare kunskap och erfarenhet. Du kan alltid tacka nej till deras medverkan. Du kan även avböja att delta i forskningsprojekt eller att avbryta din medverkan i ett redan pågående forskningsprojekt.

Om du inte är nöjd

Om du är missnöjd med vården du fått, ska du i första hand kontakta personalen som vårdat dig, i andra hand verksamhetschefen på den enhet som du vårdades på. Du kan även kontakta Patientnämnden och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Socialstyrelsen den myndighet som du från och med 1 januari 2011 ska vända dig till med synpunkter och klagomål på hälso- och sjukvården. Läs mer på www.sos.se.

Om det gäller ekonomisk ersättning ska du kontakta Landstingens Ömsesidiga Försäkring eller Läkemedelsförsäkringen. De kan bedöma din rätt till ekonomisk kompensation.

Försäkringskassan kan också bedöma din rätt till ekonomisk kompendsation vid de tillfällen du behandlats utomlands. Läs mer på www.fk.se.
Du kan också läsa mer om klagomål och synpunkter på vården.

Inställd operation

Ibland blir en inbokad operation inställd med kort varsel. Då kan du ha rätt till ersättning. Läs mer i artikeln Ekonomisk kompensation vid sent inställd operation.

Läs mer

Den här artikeln ska inte ses som lagtext. Vill du fördjupa dig kan du läsa de olika lagtexterna - Föräldrabalken, Hälso-och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen - Socialstyrelsens författningssamling med mera på Socialstyrelsens webbplats www.sos.se.