Antibiotikaresistens

När Alexander Fleming för mer än 80 år sedan upptäckte att mögelsvampen Penicillium notatu kunde döda bakterier öppnades nya möjligheter för mänskligheten. Tack vare antibiotika kunde många infektionssjukdomar som tidigare lett till döden bli möjliga att bota.

Antibiotika kallas i dagligt tal ofta bara för penicillin. Men penicillin är bara en av en rad grupper antibiotika. Det är dock den vanligaste och mest använda antibiotikasorten.

Så fungerar antibiotika

Att antibiotika fungerar så väl mot bakterier beror på att de verkar på de funktioner som skiljer bakteriers celler från mänskliga celler. Penicilliner hindrar till exempel bakteriers uppbyggnad av cellväggar. Utan cellvägg går bakterien sönder och dör. Andra antibiotika angriper bakteriens förmåga att tillverka olika äggviteämnen.

Det flesta antibiotika påverkar bara ett par bakteriesorter och har då ett så kallat smalt spektrum. Preparat som påverkar flera bakteriesorter kallas bredspektrumantibiotika.

Resistenta bakterier

Under de senaste 70 åren har antibiotika använts i så stor omfattning att många bakterier med tiden utvecklat resistens mot preparaten. Resistenta bakteriestammar är ett stort problem inom sjukvården i många länder. Även i Sverige börjar vi få problem med resistenta bakterier både på sjukhus och ute i samhället. I miljöer där mycket antibiotika används ökar risken för att resistenta bakterier ska uppstå och spridas.

Vanliga problembakterier är resistenta stafylokocker, MRSA, som kan ge sårinfektioner, och pneumokocker som kan orsaka lunginflammation och öroninflammation.

En frisk person som smittas med en resistent bakterie löper oftast ingen större risk. Men om han eller hon blir allvarligt sjuk eller går igenom en operation kan det bli farligt. Om det uppstår en infektion som inte går att behandla blir läget mycket allvarligt.

Antibiotikabehandling

När du söker vård för en infektion måste läkaren överväga om sjukdomen behöver behandlas eller om den läker ut av sig själv. Läkaren behöver även ta reda på om infektionen beror på bakterier eller virus. Om det är en virusinfektion hjälper inte antibiotika överhuvudtaget. Ett bakterietest kan ibland ge vägledning.

Om antibiotika används i onödan ökar risken för att fler bakteriesorter ska bli resistenta och inte alls kunna behandlas i framtiden.

Under en pågående antibiotikakur uppstår alltid ett visst antal resistenta bakterier och dessa kan finnas kvar i kroppen upp till två år efter behandlingen.

Antibiotika med olika spektrum

När läkaren bedömt att antibiotika gör nytta och ordinerar det ska han eller hon välja ett antibiotikum som har effekt mot just den bakterie som orsakar infektionen. I första hand väljer läkaren ett läkemedel med ett så kallat smalt spektrum. Ett sådant preparat lämnar så många som möjligt av de goda bakterierna som vi behöver i fred. Först om en person infekterats med olika typer av bakterier behöver man använda antibiotika med ett brett spektrum.

Även goda bakterier slås ut

Ibland behöver man även kombinera olika sorters antibiotika för att få tillräcklig effekt. När man behandlar så brett slås även de goda bakterierna ut. Vid vissa infektioner, som urinvägsinfektion, behöver man variera mellan olika antibiotika för att undvika att bakterierna ska bli resistenta.