Antikoagulationsbehandling (och behandling med andra blodproppshämmande läkemedel)

Blodet måste kunna bilda proppar

Det behöver finnas en balans mellan blodets förmåga att flyta på ett normalt sätt och att bilda blodproppar i händelse av skada. En skada på ett blodkärl genom exempelvis ett skärsår kan ju medföra att man förblöder. Bildandet av blodproppar är därför en viktig skyddsmekanism för kroppen. Men proppbildningen får inte gå till överdrift så att kroppen bildar proppar som hindrar blodflödet till vitala organ, något som kan leda till olika sjukdomstillstånd. En blodpropp som leder till sjukdom kallas trombos.

Hur bildas en blodpropp?

I blodet finns olika system som tillsammans upprätthåller balansen mellan blodets förmåga att å ena sidan bilda läkande blodproppar och å andra sidan motverka proppbildningen så att den inte går över styr. Dels finns i blodet särskilda blodceller – blodplättar – som kan klumpa ihop sig till proppar. Dels finns ett äggviteämne – fibrin – som bildar ett nätverk som förankrar och förstärker proppen. I blodet finns också ett sinnrikt system som kan bryta ned proppen om den skulle bli för stor eller bildas på fel ställe i kroppen.

Störningar i blodproppsbildningen – en vanlig orsak till sjukdom

Blodproppar i viktiga organ är orsaken till några av våra vanligaste allvarliga sjukdomar. Om blodproppar bildas i hjärtats kranskärl ger de upphov till hjärtinfarkt. Om de bildas i hjärnan får man stroke (slaganfall). Andra exempel är blodpropp i lungan, vilket ofta kallas lungemboli, och blodpropp i benens djupa blodkärl, vilket kallas djup ventrombos.

Det finns också medfödda och förvärvade tillstånd där blodproppsbildningen är nedsatt och där man har kraftigt ökad benägenhet att blöda – så kallad blödarsjuka. Dessa sjukdomar är dock ovanligare än blodproppssjukdomarna.

Blodproppshämmande läkemedel

Det finns flera olika typer av blodproppshämmande läkemedel, det vill säga läkemedel som används för att behandla blodpropp. Blodproppshämmande läkemedel kallas ofta anti-trombotiska läkemedel. Det kommer av att blodproppar som täpper till ett blodkärl och ger upphov till sjukdom kallas tromboser.

Blodproppshämmande läkemedel kan delas in i två grupper:

• En grupp läkemedel som verkar genom att hämma blodplättarna, så att deras proppbildningsförmåga blir mindre. Hit räknas läkemedel som Trombyl, Plavix, Efient, Persantin och Asasantin.
• En grupp läkemedel som verkar genom att hämma bildningen av det nätverk som stabiliserar proppen. Dessa läkemedel kallas ofta för antikoagulantia. Hit räknas Waran och de nyare läkemedlen Pradaxa och Xarelto, men även läkemedel som ges i sprutform, till exempel Fragmin, Klexane eller Arixtra.

Vilket läkemedel den behandlande läkaren väljer beror på vilken proppbildningssjukdom patienten har drabbats av. Läkaren måste även ta hänsyn till om patienten har andra sjukdomar och om han eller hon tar andra läkemedel. Patientens benägenhet att blöda måste också vägas in.

Gemensamt för de blodproppshämmande läkemedlen är att de ökar blödningsrisken hos patienten.

Av de läkemedel som tas upp i den här artikeln finns vissa med i patientversionen av Kloka Listan och andra endast i läkarversionen. Läkarversionen av Kloka Listan är kompletterad med läkemedel som enbart används inom specialistvården.

Trombyl

Trombyl är det vanligaste blodproppshämmande läkemedlet. Det innehåller acetylsalicylsyra, det vill säga samma ämne som finns i värktabletterna Albyl, Treo och Aspirin. Men Trombyl innehåller mycket mindre acetylsalicylsyra än värktabletterna och ges till patienter som har kärlkramp, har haft hjärtinfarkt eller stroke. Trombyl ges nästan alltid i doseringen en tablett per dag, och den vanligaste styrkan på tabletten är 75 milligram.

Plavix och Efient

Dessa läkemedel verkar på liknande sätt som Trombyl. De ordineras oftast till patienter som har kärlkramp, har haft hjärtinfarkt eller har genomgått ballongvidning av hjärtats kranskärl.

Det är vanligt att något av dessa läkemedel kombineras med Trombyl efter hjärtinfarkt eller efter en ballongvidgning då man samtidigt har satt in en så kallad stent i kranskärlet. En stent är ett litet nät som stabiliserar den vidgade delen av kranskärlet. Innan stenten har växt in i kärlväggen finns risk för att blodproppar bildas på platsen. För att förhindra det kombinerar läkaren ofta något av medlen Plavix eller Efient med Trombyl under en tid. Vanliga behandlingstider är 3–12 månader. Därefter får patienten fortsätta med bara Trombyl.

Plavix kan i vissa fall ges till patienter som har haft stroke eller till patienter som av något skäl inte kan ta Trombyl, till exempel på grund av allergi mot läkemedlet.

Sedan en tid tillbaka finns flera läkemedel av andra varumärken som innehåller samma substans som Plavix och säljs till ett lägre pris – så kallade generika. Exempel på generika för Plavix är Clopidogrel Hexal, Grepid och Clopidogrel ratiopharm. Du hittar mer information om dessa läkemedel på apoteket.

Asasantin och Persantin

Behandling med Asasantin och Persantin ges till patienter som har haft stroke. Asasantin är ett så kallat kombinationsläkemedel som innehåller både acetylsalicylsyra (samma ämne som finns i Trombyl) och det verksamma ämne som finns i Persantin, i en och samma tablett.

Waran

Waran är den vanligaste typen av antikoagulantia, det vill säga blodproppshämmande medel. Waran verkar i levern. Läkemedlet hämmar bildningen av vissa äggviteämnen som är viktiga för blodproppen.

Waran ges ofta till patienter som har haft blodpropp i lungan eller i benens djupa blodkärl, samt till patienter som har hjärtflimmer (så kallat förmaksflimmer) eller har fått en mekanisk hjärtklaff inopererad.

Hur känslig man är för den blodproppshämmande effekten av Waran varierar från person till person. Hur många tabletter patienten måste ta bestäms med hjälp av ett blodprov som visar den blodproppshämmande effekten av Waran. Prov måste tas oftare i början av behandlingen, innan läkaren vet hur många tabletter patienten behöver. Det kan handla om allt ifrån en halv tablett per dag upp till flera tabletter per dag. Tabletterna tas vanligen på kvällen.

Effekten av Waran kan påverkas av vissa typer av föda och av andra läkemedel.

En patient som ska påbörja en behandling med Waran behöver få särskild information av läkare eller sjuksköterska. Det finns också broschyrer att läsa med viktig information om Waran.

Fragmin, Klexane och Arixtra

Fragmin, Klexane och Arixtra ges i sprutform och verkar på liknande sätt som Waran. De ges vanligen under kortare tid och som en injektion i magens underhudsfett. Ibland kan patienten lära sig att ta sprutorna själv.

Risker med blodproppshämmande behandling

All blodproppshämmande behandling medför ökad risk för blödning. Det innebär att patienten lättare kan få en blödning och att en eventuell blödning kan bli större än normalt. Om du behandlas med vissa blodproppshämmande läkemedel, till exempel Waran, får du gå på återkommande kontroller.

Kontakta din läkare om du får problem med näsblod, blod i urinen, svart avföring, stora blåmärken eller andra symtom på blödning. Det kan vara tecken på att behandlingen har blivit alltför kraftig.

Om du behöver genomgå en operation är det viktigt att du talar om för behandlande läkare att du tar blodproppshämmande läkemedel. Det gäller också om du behöver göra ett större ingrepp hos tandläkare, som till exempel att dra ut en tand. I vissa fall kan du behöva göra ett tillfälligt uppehåll i den blodproppshämmande behandlingen.

Om du behöver använda andra läkemedel samtidigt som du tar blodproppshämmande läkemedel är det viktigt att du först diskuterar med din läkare eller frågar om råd på apoteket. Vissa kombinationer av läkemedel bör undvikas eller kan kräva särskild anpassning av doserna. Observera att detta även gäller receptfria läkemedel.

Om du får någon annan sjukdom eller blir gravid är det också viktigt att du informerar behandlande läkare om att du tar blodproppshämmande läkemedel.

Fråga om råd

Undrar du över något inför antikoagulationsbehandlingen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den som har skickat dig för behandling.

Du kan också dygnet runt dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.