Stroke (hjärninfarkt, hjärnblödning)

Stroke måste behandlas på sjukhus så fort som möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och handikapp.

Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i stroke. Två tredjedelar av dem drabbas för första gången.

Stroke förekommer i alla åldrar, men risken ökar med stigande ålder. Kvinnor och män drabbas i ungefär samma utsträckning. Men kvinnor insjuknar i allmänhet senare än vad män gör. Medelåldern för män är 73 år och för kvinnor 77 år.

Stroke orsakas av:

• blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsåder. Proppen täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. En propp från hjärtat beror oftast på en störning i hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer. Blodproppar från halspulsådrorna orsakas oftast av åderförkalkningsförändringar i dessa kärl.
• en förtjockning av kärlväggen i något av hjärnans fina kärl
• blödning inuti hjärnan som oftast orsakas av högt blodtryck eller missbildade blodkärl.
• blödning mellan hjärnhinnorna, för det mesta orsakat av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm.

De viktigaste riskfaktorerna för stroke:

• högt blodtryck
• rökning
• höga blodfetter som ökar åderförkalkningen
• hög alkoholkonsumtion
• ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar
• hög ålder
• tidigare genomgången stroke eller TIA
• diabetes
• förmaksflimmer
• förträngning av halspulsådern.

TIA – en varningssignal

TIA är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att man får samma symtom som vid stroke, men att alla symtom försvinner helt inom ett dygn. Misstänker man att man drabbats av TIA ska man åka till sjukhusets akutmottagning direkt, även om symtomen gått över. I vissa fall kan TIA följas av stroke inom några timmar om man inte inleder en förebyggande behandling.

Symtom på stroke

Tecken på stroke eller TIA:

• plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben, oftast – men inte alltid – bara i den ena kroppshalvan
• plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå
• plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
• plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel, dubbelseende eller försämrad balans och koordination
• plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.

Förebygga stroke

När man väl fått en stroke finns det inget man själv kan göra – utom att snabbt ta sig till sjukhus för att få hjälp.

Det finns dock en hel del man kan göra för att minska riskerna för att få en stroke:

• Man bör till exempel kontrollera sitt blodtryck regelbundet. Om du har ett högt blodtryck ska du noga följa läkarens läkemedelsordination.
• Har du haft en TIA eller stroke är det viktigt att du tar de ordinerade läkemedlen och går på regelbundna kontroller hos din husläkare.
• En sund livsstil – där man äter en väl sammansatt kost, motionerar regelbundet, dricker måttligt med alkohol och inte röker – kan också minska risken för stroke.

Fråga om råd

Har du frågor om stroke kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Ring 112 om du har något av följande symtom:

• plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben bara i den ena kroppshalvan
• plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå
• plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
• plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination
• plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.

Här finner du adress och telefonnummer till en akutmottagning.  

Undersökning vid stroke

Stroke eller misstänkt stroke bör utredas på sjukhus omedelbart. Utredningen kartlägger symtomen, visar var skadan sitter, om det rör sig om en blödning eller en blodpropp, bakomliggande orsaker och vilken behandling som är lämpligast.

I utredningen ingår:

• kartläggning av sjukdomshistorien
• kroppsundersökning
• blodprov
• ekg
• datortomografi, skiktröntgen, av hjärnan
• ultraljudsundersökning av halskärlen eller kärlröntgen.

Ibland kan ytterligare undersökningar vara aktuella, till exempel ultraljudsundersökning av hjärtat, ryggvätskeprov och speciella blodprov.

Behandling av stroke

Den akuta behandlingen av stroke innebär i övrigt att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation. Därefter försöker man ta reda på hur stora skadorna är och vad de beror på. Det är viktigt att ta reda på om det rör sig om en blödning eller en propp eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Hjärninfarkt (blodpropp)

Hjärninfarkt kan numera behandlas med blodproppslösande läkemedel som ges direkt i blodet, så kallad trombolys. Förutsättningen är bland annat att behandlingen kan sättas in inom 4,5 timmar efter insjuknandet eftersom risken för blödningskomplikationer kraftigt ökar efter denna tidpunkt. Ju tidigare blodproppslösande behandling sätts in desto effektivare är den.

I vissa fall av allvarligare blodpropp kan det finnas behov av att avlägsna blodproppen mekaniskt genom att föra in en fin slang i en pulsåder i ljumsken och genom denna nå blodproppen i hjärnan. Tidsgränsen för denna behandling är inte lika väl definierad, men måste också ske inom de närmaste timmarna från insjuknandet.

Hjärnblödning

Blödningar i hjärnan, i synnerhet om blödningen är belägen under hjärnhinnan, kan i vissa fall kräva neurokirurgisk operation. Äter man blodförtunnande mediciner kan läkemedel som motverkar detta ges om man får en hjärnblödning. Även i detta fall är det bättre ju tidigare behandlingen sätts in.

Följder av stroke

Förutom de direkta följderna av hjärnskadan, till exempel förlamning och talsvårigheter, finns även andra följder av stroke som kräver behandling, som exempelvis:

• hjärnödem, svullnader i vävnader och kring hjärnskadan
• blodproppar i benen och lungan
• lunginflammation
• trycksår
• depressioner. 

Läkemedel

Det finns många olika läkemedel för att förebygga ytterligare stroke. Vissa sänker blodtrycket, andra förebygger nya proppar eller sänker kolesterolhalten.

Läs mer om rekommenderade läkemedel vid stroke enligt Kloka Listan. 

Operation

I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.

Rehabilitering efter stroke

Att drabbas av stroke innebär i allmänhet en stor förändring i livet, både för dig som drabbats och för närstående.

Rehabiliteringen är ofta den viktigaste delen av behandlingen. Den sker dels på sjukhus och dels i hemmet. Många olika yrkesgrupper arbetar tillsammans, till exempel läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och logoped.

Rehabiliteringen syftar till:

• att träna upp de funktioner som skadats 
• att lära sig nya sätt att göra saker på
• att anpassa bostadsmiljön
• att personlig assistans och stöd i vardagen anpassas efter dina önskemål och behov.

Den långsiktiga uppföljningen av stroke sker för det mesta på vårdcentralen. Den syftar till att förebygga olika komplikationer och förhindra att man insjuknar igen.

Här på Vårdguiden hittar du adress och telefonnummer till en strokerehabilitering eller en arbetsterapeut.

Läs även Vårdguidens artikel Frågor och svar om kognitiv funktionsnedsättning.

Efter stroke

Trötthet

Efter en stroke är det vanligt att man upplever en uttalad trötthet och en minskad förmåga att hantera flera saker samtidigt. Det går vanligen över efter en tid. Läs även artikeln om lätt kognitiv funktionsnedsättning.

Sexualitet

Efter en stroke är det vanligt att intresset för sex minskar. Många män klagar också över försämrad erektionsförmåga.

Om kontrollcentrum i hjärnan är skadat får den som drabbats en försämrad kontroll över sina sexuella impulser. Personen kan då uppvisa ett sexuellt beteende som uppfattas som opassande. Samma fenomen är ganska vanligt vid demenssjukdomar.

Personliga berättelser

Att få läsa om andra som har samma sjukdom kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.

Alf var över 50 när han fick en stroke, läs hans berättelse om sjukdomen och vägen tillbaka. Läs även Runes berättelse om att vara anhörig till någon som drabbats av stroke. Här finner du fler berättelser om personer med erfarenhet av stroke och andra neurologiska sjukdomar.

På Vårdguiden finns även andra personliga berättelser som du är välkommen att ta del av.