Trycksår

Trycksår kan vara smärtsamma. Djupa trycksår blir också en grogrund för bakterier vilket kan leda till sårinfektion.

Det kan gå flera dagar innan en tryckskada syns som ett trycksår. Det är viktigt att dagligen titta på huden över tryckutsatta ställen hos personer som riskerar att få trycksår. Om man tidigt uppmärksammar en rodnad som inte bleknar då man trycker lätt på den - detta är ett trycksår grad 1 - ska man avlasta trycket och förhindra att trycksåret blir värre.

Risken för trycksår är också stor om man sitter länge utan att ändra ställning, till exempel i stol eller rullstol.

Man kan förebygga trycksår hos personer som har risk att få sådana genom exempelvis tryckavlastande/tryckfördelande madrasser och sittkuddar av god kvalitet. Råd om detta kan ges av arbetsterapeut eller sjuksköterska.

Symtom vid trycksår

De första tecknen på att ett trycksår håller på att utvecklas kan vara viss sveda eller ömhet. En avgränsad rodnad i huden kan ses. Om rodnaden inte försvinner vid lätt tryck har ett trycksår grad 1 uppstått.

Vid urin- och/eller avföringsläckage kan det uppstå hudskador som gör att huden lättare skadas av tryck och friktion. Dessa hudskador kallas numera fuktskador.

Trycksår delas in i fyra olika grader av hudskada:

Grad 1

Huden är hel, men det finns en rodnad som inte bleknar när du trycker på den. Andra tecken på tryckskada kan vara att huden är missfärgad, att den är varmare, svullen eller att huden är förtjockad över det tryckutsatta stället.

Grad 2

Skada i yttersta hudlagret. Såret är ytligt och kan ses som en blåsa eller genom att det översta hudlagret skavts av.

Grad 3

Fullhudsskada då också underhuden och fettlagret är skadat. Såret kan nå ner till, men inte genom, muskelhinnorna som ligger under.

Grad 4

Djup vävnadsskada som omfattar muskel-, ben- eller stödjevävnad och död vävnad. Död vävnad på exempelvis hälar bedöms alltid som ett Grad 4-trycksår.

Vilka riskerar att få trycksår?

De personer som löper störst risk att få trycksår är:

• äldre
• sängliggande
• rullstolsburna
• de som sitter i stol under stor del av dagen
• uttorkade
• undernärda
• inkontinenta eller annan anledning till fuktig hud och/eller har nedsatt känsel
• de som har nedsatt cirkulation i underben/fötter
• de som tidigare haft trycksår
• de som har genomgått en operation som tagit lång tid
  

Patienter i livets slutskede får ofta trycksår eftersom blodcirkulationen i huden minskar och styrs till centrala organ i kroppen.

Förebygg trycksår

Alla personer som löper stor risk att få trycksår, till exempel sängliggande eller de som under en stor del av dagen sitter i en stol eller i rullstol, skall få personligt anpassad förebyggande vård.

Det kan till exempel vara:

• ligg- sittunderlag i bra material och med rätt utformning
• speciell hälavlastning för att undvika sår på hälar
• schema för lägesändring
• kontroll av avförings- och urininkontinens, det vill säga läckage
• näringsdrycker - att tillföra kroppen näring är viktigt
• insmörjning med fuktighetsbevarande krämer för att hålla huden mjuk och smidig

Det är viktigt att dagligen se över huden på hela kroppen för att snabbt hitta tidiga tryckskador.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Om tryckskador/trycksår uppstår, kontakta i första hand distriktssköterskan eller den läkare som behandlar.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling av trycksår

Om rodnaden finns kvar när man trycker mot huden, måste den skadade kroppsdelen, till exempel hälen, tryckavlastas helt och hållet.

När trycksåret är av grad två gäller total tryckavlastning och att man sätter på ett lämpligt förband.

Vid trycksår av grad tre och fyra gäller tryckavlastning med hjälp av specialmadrasser/specialsittunderlag.

Sårbehandlingen går ut på att lindra smärta, förhindra infektion och ta hand om sekret från såret och eventuell lukt med hjälp av moderna förband. I djupa trycksår som ligger nära ben finns stor risk för att infektionen sprids till underliggande ben. Läkaren bestämmer då om antibiotikabehandling ska sättas in, eventuellt i kombination med operation.

Läkemedel

Om såret visar tecken på infektion i form av dålig lukt, varbildning, rodnad och värmeökning i området runt såret, kan det bli aktuellt med antibiotikabehandling.

Läs om rekommenderade läkemedel vid trycksår enligt Kloka Listan.