Datortomografi

Datortomografi, även kallad DT eller CT (computed tomography), ger information som ställs samman till bilder av kroppen.

Datortomografi används idag för att undersöka de flesta av kroppens organ. Undersökningen används främst för att avgöra och kartlägga olika sjukdomar och tillstånd, men också för att ge information inför en operation. Datortomografi kan användas vid:

• undersökning av huvudet: blodpropp, blödning, hjärntumör, infektioner och skallskador
• undersökning av hals och bröstkorg: tumörer, kroniska lungsjukdomar, misstänkt blodpropp i lungorna, vätska i lungsäcken och vid skador efter olycksfall
• undersökning av buken: misstänkt tumör i lever, bukspottkörtel, njurar, urinblåsa och lymfkörtlar, bråck på kroppspulsådern, njurstenar, leversjukdomar samt skador efter en olycka
• undersökning av skelett och mjukdelar: tumörer, komplicerade skelettskador och diskbråck.

Förberedelse inför datortomografi

För att bilderna av till exempel mage och tarmar ska bli så tydliga som möjligt behövs ibland kontrastmedel. Då får du dricka kontrastmedel ett par timmar före undersökningen. Ibland ges kontrastmedlet i blodet. När du kallas till undersökningen får du också besked ifall kontrastmedel ska användas.

Om du vill förbereda ditt barn inför datortomografi kan du visa den tecknade, interaktiva filmen om Ville Vildsvin som blir undersökt med datortomografi på 1177.se.

Så går datortomografi till

Vid undersökningen ligger du på en brits som förs in i datortomografen. Britsen kan höjas och sänkas och röras i längdriktningen. Ett röntgenrör roterar runt kroppen och sänder strålar från olika håll genom kroppen. Strålarna mäts på andra sidan. När undersökningen är klar har röntgenläkaren ett stort antal tvärsnittsbilder som underlag för sin bedömning.

För att röntgenbilderna ska bli bra är det viktigt att du ligger helt stilla under den tid undersökningen tar. Den tar vanligtvis mellan 5 och 20 minuter.

När bilderna tas är du ensam i rummet. Röntgensköterskan sitter vid ett kontrollbord i rummet intill, men kan se dig genom ett fönster. Vanligtvis kan du också tala med röntgensköterskan via mikrofon och högtalare.

Undersökningen gör inte ont. En del människor tycker att det känns lite obehagligt att ligga inne i datortomografen, men eftersom den är öppen åt båda håll är det ändå få som känner obehag. När maskinen är igång brummar och surrar det.

Vid många undersökningar behöver ett kontrastmedel sprutas in i blodet. Kroppen gör sig av med kontrastmedlet genom urinen varför det inte går att ge kontrastmedel om njurarna fungerar dåligt. Tala om för din läkare om du vet att dina njurar inte är helt friska. Din läkare kan då ta ett blodprov för att se hur väl dina njurar fungerar.

Många röntgenavdelningar kräver ett prov som visar hur väl njurarna fungerar inför en datortomografiundersökning. Tala också om för din läkare om du har diabetes och tar läkemedel för detta. Läkaren kan då behöva justera din diabetsmedicinering inför en undersökning med kontrastmedel.

Efter datortomografi

Om du har fått kontrastmedel är det bra att dricka rikligt med vatten under det första dygnet efter undersökningen. Då sköljs kontrastmedlet ut ur kroppen.

Provsvar och resultat

Resultatet av undersökningen meddelas av den läkare som skrivit remiss till undersökningen.

Risker med datortomografi

En datortomografiundersökning utsätter kroppen för mer strålning än vid vanlig röntgen. Stråldosen vid en undersökning med datortomografi överskrider dock sällan den dos du under ett år får från din vanliga och naturliga omgivning, så kallad jordstrålning.

Man väger alltid nyttan av en riktig diagnos mot de möjliga risker den ökade strålningen medför. Strålningen hålls alltid på lägsta möjliga nivå.

Kontrastmedlet ger ytterst sällan en allergisk reaktion. Tala om för röntgensjuksköterskan om du vet att du tidigare reagerat med allergi vid en röntgenundersökning.

Fråga om råd

Undrar du över något inför datortomografin? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska undersöka dig eller den läkare som har skickat dig för undersökning.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.