Kriser kan drabba de allra flesta någon gång i livet. En kris kan utlösas efter allvarliga psykiska påfrestningar, som att en nära anhörig dör, att man är med om en olycka, upplever en katastrof eller att något annat oförutsett inträffar. Kris är inte detsamma som psykisk sjukdom. Om en kris inte blir löst på ett bra sätt kan den leda till psykiskt lidande.
Kris är ett uttryck som ibland används lite slarvigt när något känns dåligt. Det heter att vi krisar när livet känns motigt, men en kris är mycket mer än så.
Kris i sin rätta betydelse innebär att det har hänt något allvarligt i livet som är svårt att hantera och som gör att vi tillfälligt tappar fotfästet. Krisen är både en reaktion på det som hänt och en tid för anpassning till den nya verkligheten.
Olika sorters kriser
En så kallad livskris kan utlösas av till exempel en uppsägning, otrohet, separation eller en anhörigs sjukdom. Det är en typ av kris som oftast går att bearbeta och komma igenom med stöd av familj och vänner, även om det inte alltid känns så när man är mitt i den.
Utvecklingskriser är en del av människans psykologiska utveckling. De kan uppstå vid viktiga övergångar i livet, till exempel när man som tonåring tar klivet in i vuxenvärlden. Det är perioder då man är mer sårbar. Om det då händer något som upplevs som extra jobbigt har man sämre förutsättningar att hantera det.
En tredje typ av kris är den som kan inträffa i samband med plötsliga och oväntade händelser. Det kan till exempel vara dödsfall, sjukdom, olyckor och katastrofer samt våld och hot. Man har inte fått tid till att förbereda sig. Det oväntade drabbar en som ett knock-out-slag. Även den här typen av kriser klarar de flesta att ta sig igenom om man får stöd från människor i ens närhet. En del personer kan under en tid behöva mer professionell hjälp för att orka ta itu med konsekvenserna av det som hänt.
Reaktioner vid kris
Hur du reagerar på en kris beror på vad som utlöst den, om den utlösande händelsen kommer plötsligt och hur stark påfrestningen är. En psykiskt stark person med ett stabilt nätverk har bättre förutsättningar att hantera en kris än en person som inte är lika stark och som har ett sämre nätverk. Barn, som inte är färdigutvecklade, behöver mycket stöd vid kriser. Det gäller även psykiskt sårbara människor.
En kris har ett naturligt förlopp. Reaktionerna förändras allt eftersom du får möjlighet att förstå och bearbeta det som hänt och inse följderna av detta i ditt liv. Att ta sig igenom en kris kan dock ta olika lång tid för olika människor.
Den första reaktionen
När olyckan händer eller när man får ett allvarligt besked är det svårt att genast förstå vad som hänt. Många har en känsla av overklighet och känslomässig förlamning. Samtidigt kan det kännas ganska kaotiskt inombords, trots att många utåt sett kan verka helt lugna.
Den första tiden efteråt
Så småningom, kanske efter en kort stund eller en dag, börjar vi förstå att det som hänt verkligen har hänt, även om många kan tycka att det fortfarande känns overkligt. Det kan kännas både tankemässigt och känslomässigt förvirrande i början eftersom det är svårt att acceptera att livet påtagligt förändrats.
Ångest, nedstämdhet, rädsla och känslomässig ostadighet är vanliga reaktioner under den första tiden. Man kan också tillfälligt ha svårt att sova, svårt att koncentrera sig och att minnas olika saker samt ha svårt att tänka på något annat än det som hänt.
Tid för återhämtning
Ganska snart börjar det bli möjligt att kunna börja jobba med och inte mot de nya kraven. Att anpassa sig till nya livsomständigheter tar tid. Man sörjer det man förlorat, skapar sig erfarenheter av det som hänt och omvärderar sådant man tidigare taget för givet. Med tiden stabiliseras också den psykiska balansen. Många beskriver att de kommer ur en kris med stärkt självkänsla och att de lärt sig något nytt om livet och om sig själva, även om de helst sluppit vara med om det som utlöste krisen.
Egenvård vid kris
Saker att tänka på om du drabbas av en kris:
- Var beredd på att du inte orkar lika mycket under en tid, det är naturligt. Tillåt dig att ta det lite lugnare.
- Prata om det som hänt med någon som du känner dig trygg med.
- Rör på dig. Ta en promenad med någon du tycker om. Krisen innebär mycket stress som du behöver få utlopp för.
- Se till att äta och dricka. Många tappar aptiten, men det är viktigt att få i sig näring. Soppa, filmjölk och frukt brukar fungera.
- Ta hand om dig själv och unna dig saker som du tycker om. Det kan till exempel vara att bada, basta eller lyssna på musik.
- En del blir hjälpta av att skriva dagbok. Det kan ge perspektiv på upplevelserna.
För att kunna gå vidare i livet är det viktigt att kunna bearbeta det som har hänt. Sök hjälp om du känner att du inte klarar detta på egen hand.
Hjälp och stöd
För en person i kris är familj och vänner det viktigaste stödet. Genom att prata med dem som står dig nära, och mötas av medkänsla, förståelse och respekt, blir din bearbetning lättare. Det är viktigt att någon lyssnar till din berättelse om och om igen. Berättandet är en del av att bearbeta det som hänt. Som vän eller nära anhörig gör du en stor insats genom att finnas till hands, lyssna och stötta.
Fråga om råd
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga eller ställ en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har dock inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan däremot dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Vänd dig till din vårdcentral om du har ångest, sömnstörningar eller har svårt att fungera normalt och det inte går över. Om du är under 18 år kan du vända dig till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Behandling vid kriser
Om dina reaktioner inte förändrats efter fyra till fem veckor, eller om de ökar i styrka, behöver du hjälp att komma vidare.
Att känna obehag i situationer eller på platser som påminner om det som hänt är naturligt under den första tiden i en kris. Men om rädslan håller i sig och börjar få konsekvenser för ditt sociala liv behöver du hjälp att komma ur denna rädsla och återta kontrollen över ditt liv. Vänd dig till din vårdcentral för att få den hjälp du behöver. På många vårdcentraler finns en kurator eller en psykolog som kan vara till hjälp. Barn och ungdomar kan få hjälp genom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
Via sin hemförsäkring kan många också få ett begränsat antal krissamtal hos psykoterapeut efter olyckor, rån eller våldshändelser.
Andra möjligheter till stöd
Vill du hellre prata anonymt med någon finns det flera olika alternativ.
Läkemedel vid kriser
I den normala krisen behövs inga läkemedel, men om du har svårt att sova kan det vara bra att använda sömnmedel under en kort tid. Läs mer om rekommenderade läkemedel vid kriser enligt Kloka Listan.
