Psykos

De allra flesta av oss kan skilja på egna tankar och när andra talar till oss. Vi har en klar uppfattning om vår person och kan skilja den från andra.

En person med en psykotisk sjukdom vet också ofta tidvis vem och var hon är. Däremot blir gränsen mellan henne och omgivningen oklar och förmågan att skilja mellan verklighet och fantasi försämras. Det gör att personen kan uppfatta och tolka händelser på ett annat sätt än andra. 

Hos en ung människa kan en psykos, om den varar länge, försämra funktionsförmågan och sätta spår för livet. Det gäller framför allt om psykosen inte upptäcks och personen inte får psykiatrisk behandling inom rimlig tid.

Tecken på psykos

De flesta som drabbas av psykos för första gången är mellan 16 och 40 år, men sjukdomen kan förekomma under hela livet. I Sverige insjuknar cirka 20 till 30 personer per 100 000 invånare och år i psykossjukdomar för första gången. Ungefär hälften får så småningom diagnosen schizofreni.

De första tecknen på en psykos kan vara att personen drar sig undan, blir alltmer isolerad och får svårt att arbeta eller att studera. Kanske börjar han eller hon få lite udda idéer och ett annorlunda beteende. Det är vanligt att sömnen och dygnsrytmen blir störd.

Hallucinationer och vanföreställningar är exempel på symtom vid en psykos. Det innebär att personen kan höra, se eller känna sådant som inte finns. Därför kan den drabbade vara övertygad om att han eller hon är utsatt för förföljelse eller påverkan utifrån. Andra typer av övertygelser eller vanföreställningar kan handla om att till exempel föremål eller händelser får en speciell, ofta symbolisk, betydelse eller innebörd som är verklig för den som är sjuk, men som andra inte förstår.

En psykotisk person kan ofta sakna sjukdomsinsikt, det vill säga att personen inte själv upplever sig som sjuk. Han eller hon kan inte förstå att upplevelserna är overkliga. Det är först efter att psykosen har sjunkit undan, ofta med hjälp av behandling, som personen kan inse att han eller hon haft en psykos.

Minnena från psykosen finns dock kvar efter att personen blivit bättre. Det kan därför vara viktigt för den drabbade att få tala med någon som kan ge råd och fakta om sjukdomen och om behandlingen.

Det kan kännas skamligt att ha varit psykotisk eftersom det kan upplevas som att man har förlorat förståndet. Det gör det svårt att själv acceptera och tala med andra om sina upplevelser, som kan vara mycket skrämmande.

Arv och miljö

Det finns ingen enkel förklaring till en psykos, men liksom vid kroppsliga sjukdomar finns det orsaker till varför man drabbas. Därför borde psykoser betraktas som en sjukdom och inte något man själv eller närstående rår för eller har bidragit till.

Oftast sker ett samspel mellan arv och miljö som bakomliggande orsak till sjukdomsutvecklingen. Det kan handla om en ärftlig sårbarhet i kombination med en svårighet, en traumatisk upplevelse eller ökade krav. En psykos kan även utlösas om belastningen blir tillräckligt stor, till exempel vid för lite sömn i kombination med någon annan belastning, vid livskriser eller som en följd av alkohol- och narkotikamissbruk.

Alla kan i princip få något enstaka psykotiskt symtom i samband med svåra påfrestningar. Det behöver inte betyda att man har en psykossjukdom.

En del har ibland diskreta hörselhallucinationer som inte påverkar förmågan till ett normalt liv. De behöver kanske ingen behandling alls, utan behöver bara få dela sina upplevelser genom att få träffa andra med liknande upplevelser.

De flesta av oss har någon gång varit med om att se eller höra sådant som inte existerar i samband med insomning eller uppvaknande. Det kallas hypnagona hallucinationer och uppträder alltså normalt.

Om de psykotiska upplevelserna fortsätter då personen är vaken, och om de dessutom stör de dagliga rutinerna som att gå till arbetet och träffa vänner, bör personen snarast få psykiatrisk vård.

Man brukar tala om två sorters symtom vid psykos, positiva symtom och negativa symtom.

Positiva symtom

De positiva symtomen innebär att någonting läggs till i personens upplevelsevärld, genom till exempel hallucinationer och vanföreställningar.

Hallucinationer

Det finns olika typer av hallucinationer som berör olika sinnen, det vill säga hörseln, synen, smaken och känseln.

Hörselhallucinationer är vanligast och innebär att man till exempel hör röster, knäppningar, brusande ljud eller musik. Rösterna, som kan vara en eller flera, kan kännas som om de kommer från huvudet eller från omgivningen. I båda fallen är rösterna verkliga för den som är sjuk och helt skilda från henne själv. Rösterna är ofta uppmanande eller kommenterande. Röster som uppmanar till handlingar kan innebära en fara för personen själv eller för andra. Därför är det viktigt att den drabbade personen får psykiatrisk behandling snarast.

En person som har hörselhallucinationer kan periodvis vara helt uppslukad av sitt inre liv, vilket gör det svårt för andra att få kontakt.

Vanföreställningar

En vanföreställning är en idé eller tanke som grundar sig på en missuppfattning av verkligheten. Definitionen på en vanföreställning är "en okorrigerbar föreställning som inte delas av andra och inte heller kan stämma".

Det finns olika typer av vanföreställningar. Alla är mer eller mindre förståeliga för den närmaste omgivningen.

Det kan till exempel vara att ens egna tankar och känslor är styrda av personer utifrån. Det kan handla om känslan av att vara övervakad, förföljd, lurad eller trakasserad. En psykotisk person kan uppfyllas av en känsla av att vara utvald, men hon kan lika gärna känna sig värdelös eller syndig.

En psykotisk person kan uppleva att hon har fått en radiomottagare monterad i hjärnan. Mottagarens meddelande styr hennes tankar och upplevelser. Vanligt är också att normala saker, till exempel ett föremål, tolkas som att det har en speciell betydelse. Då kan ett meddelande på tv:n upplevas som en kod med ett budskap som är direkt riktat till den sjuke.

En särskild form av vanföreställningar som kan vara svår att hantera är förföljelseidéer. De är inte helt otänkbara så det kan ibland vara svårt att avgöra om det verkligen rör sig om en vanföreställning. Om idéerna tonas ner av behandling blir det oftast tydligare att det rörde sig om en psykos. När idéerna inte är lika starka är det viktigt att tala om dem och komma överens med exempelvis sin läkare om hur man ska hantera dem nästa gång de uppträder. Om man har förföljelseidéer kan det vara svårt att ta emot hjälp eftersom man inte litar på någon. Då kan en sådan överenskommelse vara till stor hjälp.

Negativa symtom

De negativa symtomen innebär det motsatta, nämligen en förlust av sociala och intellektuella egenskaper som fanns före psykosen. Det visar sig genom att personen isolerar sig alltmer och tappar intresset för omgivningen. Exempel på negativa symtom är:

• apati
• självförsjunkenhet
• obeslutsamhet
• glädjelöshet
• koncentrationssvårigheter
• brist på intresse och engagemang
• svårighet att sätta igång med en aktivitet.

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Under Hitta frågor och svar kan du leta upp din fråga eller ställa en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor. Du kan också ställa en fråga till dem och få ett personligt svar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

Sök vård

Om du misstänker att du själv eller en anhörig har drabbats av en psykos bör du snarast ta kontakt med en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller de mobila team som finns inom psykiatrin. Du kan även dygnet runt ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100. Du får då tala med en sjuksköterska som kan ge råd och tala om vilken mottagning du ska vända dig till.

Här på vårdguiden hittar du adress och telefonnummer till en psykiatrisk mottagning, psykiatrisk akutvård vuxen, eller psykiatrisk mottagning barn och unga BUP.

Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Råd till anhöriga

För dig som har en anhörig med en långvarig psykos, till exempel schizofreni, kan det vara viktigt med stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra som är i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.